måndag 13 januari 2014

Distribution för Musikvideo?


Här är min slutgiltiga essä "Hur kan man Distribuera en Musikvideo?"
Välj "Läs mer"eller Ladda ned essä som PDF

Sammanfattning
En essä som handlar om hur distribution för en musikvideo kan fungera via en plattform som internet. Vad bör man tänka på och varför?

Förord
I kursen DDB302 (Digitala Distributionsformer) på Högskolan Väst i Trollhättan HT-13, skall man skrivit en essä för kursen. Innan val av ämne till essä skall varje deltagare i kursen gjort ett lärkontrakt för kursens innehåll och essä (DDB302-Kursblogg (2013).

Inledning
Eftersom jag har som framtida dröm att få arbeta med musikvideos vill jag få mer kunskap om begreppet musikvideo. Känner dessutom att det kan vara till stor fördel att ha kännedom om distribution och liknande när man söker ett jobb inom den branschen.

Bakgrund och Syfte
Under tidigare veckor innan essä-skrivning i kursen DDB302, har varje deltagare fått utreda tre olika distributionstjänster som är digitala, där tjänsten blogg var obligatorisk medan de andra två var valfria (DDB-Kursblogg, 2013).
De tjänster som jag har valt att få mer kunskap om förutom ”Blogg” är ”Vodcasting” och ”YouTube”.
Denna essä kommer därför att inrikta en del av sitt innehåll för ämnet via de digital distributionstjänsterna som jag har undersökt i denna kurs.
De följande frågeställningar som jag vill utreda för att besvara denna essä är:
  • Vad bör man tänka på innan man distribuerar en musikvideo?
  • Bör man anpassa sitt distributionssätt beroende på målgrupp eller genre av låt?
  • Konsekvens?

Vad är en Musikvideo?
En musikvideo är en video med ett innehåll bestående av en inspelad låt och videomaterial som kan vara baserat på låtens text enligt The Free Dictionary (2009).  Dictionary (2013) skriver också att definitionen av en musikvideo är att videon innehåller en populär låt med ett videomaterial av kommersiellt framträdande från exempelvis en artist i form av mimning och/eller en berättelse baserat på låtens handling eller budskap i videon.
Videon kan även innehålla speciella effekter som styrker dramaturgin i berättelsen ytterligare (Dictionary, 2013).

Av de musikvideos jag har sett hittills i mitt liv, så kan jag hålla med Dictionary (2013) till viss del om deras definition kring begreppet. Men samtidigt tycker jag att det är fel att säga att en musikvideo är enbart en video som innehåller ett framträdande av en populär låt och att videon är baserat på ett kommersiellt syfte.
Varför jag tycker det är fel är för att de nämner inte vad deras syn om vad ett kommersiellt syfte eller vad en populär sång innebär i deras definitionen kring begreppet musikvideo.

När jag tänker på ett kommersiellt syfte tänker jag först och främst på reklam i form av marknadsföring av antingen en produkt eller ett varumärke. Varumärket i detta fall kan vara artisten som vill exponera sig för att få ny respektive underhålla sin publik (Shauker, 2012, s. 11-12).
Men även kan det kommersiella syftet vara en produkt som exponeras väldigt mycket i videon, som varumärket eller företaget för produkten hoppas blir till vinst (Wikipedia, 2013, a). Till exempel tänker jag på artisten Lady Gaga’s musikvideo för låten Telephone (2010) med bland annat ”Diet Coke”-burkar inrullat i håret vid sekvensen 2:59. Eller några av artisten Britney Spears musikvideos som Circus (2008) eller Work B**ch (2013),  innehållande artistens egna parfymvarumärke. 
Dictionary (2013) skriver som jag har nämnt tidigare i denna text, att en musikvideo innehåller ett framträdande av en populär låt.
När jag tänker populär låt får jag en bild om en låt som spelas flitigt via exempelvis radio som Shuker (2012, s. 3-4) också nämner via underrubriken Popular i sin bok Understanding Popular Music Culture.
Men en låt kan bli populär först efter att en musikvideo har blivit släppt. Ett exempel på detta påstående är låten Gangnam Style av PSY.
Artisten PSY med låten Gangnam Style var först känd bland K-pop fans enligt Wikipedia (2013, b), men efter att en musikvideo hade släppts spred fansen  videon via olika sociala nätverk. Vilket i sin tur ledde till att fler personer i andra länder fick kännedom om artisten PSY och hans låt Gangnam Style, och inte bara K-pop fans i artistens hemland (Wikipedia, 2013, b).

iMusician Digital (2013, b) är en webbsida som ger tips inom musikbranschen samt tillåter en användare att distribuera sin musik via internet (iMusician Digital, 2013, a). De skriver att tack vare termen virtuell video= videomaterial som sprids snabbt via internet, kan en artist eller låt bli väldigt populär.
iMusician Digital (2013, b) skriver också att man inte behöver en stor budget för att göra eller distribuera en musikvideo. Robertsson R (2007) nämner ytterligare att för att publicera en video via internet behöver man inte ett produktionsbolag som styr över process, distribution eller budget. Du kan vara en ”enkel” privatperson (Robertsson R, 2007).

Det jag vill komma fram till är att man behöver inte ha en populär låt för att göra eller distribuera en musikvideo.
När jag tänker efter gällande den andra punkten i Dictionary (2013) beskrivning om termen musikvideo, nämligen den kommersiella, kanske man behöver använda ett kommersiellt syfte för att man vill visa artisten eller nå ut med ett budskap till potentiell publik?
Eller för att artisten kanske vill exponera en ny image av sin karriär för en ny publik?
Med ny image av karriär tänker jag på Miley Cyrus med musikvideon till låten We Can’t Stop (2013). Miley Cyrus var redan känd vid 11 års ålder via serien Hannah Montana (Wikipedia, 2014, a) som sändes för Disney Channel, en kanal som har en yngre baserad publik som målgrupp (Disney Channel, 2014).
Vid 21 års ålder presenterade Cyrus en ny image för världen, bland annat via musikvideon We Can’t Stop (2013), som ansågs av många enligt Wikipedia (2014, a) presentera att Cyrus ville bryta från Disneys ”oskuldsfulla barn” image till en ny vuxen image baserat på ett mer sexuellt innehåll eller drogreferenser som finns i hennes låt (Wikipedia, 2014, a-b).
Cyrus nya image blev en allmän samt väl debatterad nyhet över olika medier då musikvideon ”We Can’t Stop” spreds snabbt över internet (Wikipedia, 2014, a-b).

Men som sagt och slutord om begreppet musikvideo. Bara man har en inspelad låt och ett videomaterial som KAN vara baserat på låtens text eller något annat man vill förmedla, så har man en musikvideo skriver The Free Dictionary (2009).

Vad kan vara viktigt att tänka på?
Om man vill att sin musikvideo skall synas baserat på fakta och exempel jag hittills har presenterat, kanske en musikvideo kan synas bättre om man använder en plattform som internet, och inom de tre tjänsterna (Blogg, vodcasting, YouTube) har som en utgångspunkt via?

Det som alla tre tjänsterna (Blogg, vodcasting, YouTube)har gemensamt är först och främst som kanske är uppenbart är att man måste ha internetuppkoppling för att kunna publicera, se eller dela ett videoklipp via dessa tjänster. Men framförallt nämner olika källor som exempelvis Christensen Lindberg m.fl. (2008), Goyal (2012) och YouTube (2013), att det är viktigt att planera sitt innehåll efter riktlinjer, möjlighet och målgrupp som finns för en distributionstjänst men framförallt för innehållet du vill distribuera.
En annan sak som är viktig att tänka på gällande inför skapandet av sin musikvideo innan distribution, är att veta genren till sin låt och dina mål med låten menar Rilton m.fl. (2011). Detta för att det ska bli lättare att kunna planera din video och förstå dess syfte, men också för att kunna kategorisera vad för typ av musikvideo det skall bli.
Genom kategorisering kan det vara lättare att veta vart videon kan bli distribuerad för att nå ut till en potentiell publik för den specifika genren på bästa sätt (Railton m.fl. 2011).

Efter att ha läst bland annat YouTube’s (2013) olika informationssidor, riktlinjer och avtal så får jag en uppfattning om att det är väldigt viktigt att förstå syftet med sitt innehåll men också att kunna förstå vad konsekvenserna kan bli eller leda till när någon utomstående får ta del av exempelvis ditt material.
Samma sak gäller för de andra tjänsterna vodcasting och blogg, men skillnaden är att dessa två är inte specifika tjänster med varsin webbadress, utan de är termer för tjänster som kan finnas på internet med respektive terms kriterier och riktlinjer inom olika webbtjänsters avtal om användande för respektive, nämner bland annat Christensen Lindberg m.fl. (2008) och Goyal (2012).

Men hur kan en musikvideo bli synlig via tjänster som dessa över internet?
Det som källorna iMusician Digital (2013, b) samt James Moore’s (2013) artikel 17 Ways To Self-Promote And Distribute Your Music Video (If You Must  skriver om är hur man kan göra en musikvideo synlig samt hur den kan spridas snabbt via internet.
iMusician (2013, b) skriver att det finns fem punkter som kan göra att en musikvideo sprids snabbt . Dessa fem punkter är musikvideos med ett innehåll som är baserat på följande:
  1. Kreativitet
  2. Komedi
  3. Ironi
  4. Hype
  5. Känsla
Moore (2013) skriver i sin artikel i en av punkterna att det är viktigt via exempelvis en tjänst som YouTube tänka över bra nyckelord som kan vara bra att använda som taggningar. Taggningar är till för att ditt videoklipp skall kunna hittas via YouTube eller någon sökmotor (Moore, 2013). Men eftersom internet är en enorm plattform kan det vara viktigt beroende på vad du har som mål med din video att göra dig mer synlig än andra nämner Moore (2013) ytterligare.

Det du kan göra förutom att använda dig av taggningar är att komma på en bra titel som väcker intresse berättar Natalie McCatty (2013). Detta kan du göra genom att exempelvis söka på nyckelord som är baserade över ditt innehåll för att se vad för typ av träffar som kan dyka upp och är de första (McCatty, 2013).
Det exempel som McCatty (2013) utreder är först och främst gällande hur man kan göra en blogg synlig, då hennes artikel har som titel:
Learn to Write Blog Headlines Search Engines Love: Five Tips.

Men vem säger att det inte går att göra samma sak för en musikvideo oavsett vart den publiceras på internet eller har för innehåll?

Diskussion & Slutsats
Det som har varit svårt med min essä är att hitta bra källor. Jag skulle vilja ha tagit del av fler källor som kunde har skrivits av personer som har jobbat respektive jobbar inom musikvideobranschen och just gällande distributions delen.
De flesta källor som jag hittade var från personer som var väldigt insatta med hur man kan distribuera material via sociala medier.  Det tycker jag har varit bra också att ta del av, men skulle ändå vilja veta mer från någon som har erfarenheter hur musikvideobranschen fungerar för att få en tydligare bild om dess distributionsprocess.

Men för att återgå till att ”knyta ihop säcken” för denna essä genom att besvara dess ämne ”Hur kan man distribuera en musikvideo”, har jag som sagt använt mig av tre frågeställningar som nämndes i inledningen. Dessa frågeställningar var:
  • Vad bör man tänka på innan man distribuerar en musikvideo?
  • Bör man anpassa sitt distributionssätt beroende på målgrupp eller genre av låt?
  • Konsekvens?
Det man bör tänka på innan man distribuerar en musikvideo är enligt Railton m.fl. (2011) att ha en tydlig planering inför sitt skapande av en musikvideo. Det är viktigt menar Railton m.fl. (2011) att veta målet man har för låten man vill använda till sin musikvideo och dess genre. Om man vet detta först innan planering och skapande av en musikvideo, kan man lättare förstå till vilken potentiell publik musikvideon är bäst tillämpad för i form av popularitet av låt genre samt vart det kan bli bäst att distribuerad för den potentiella publiken (Railtion m.fl., 2011).

De källor som jag har använt för att utreda de tre distributionstjänsterna (blogg, vodcasting och YouTube) är bland annat  Goyal (2012) för blogg, Christensen Lindberg m.fl. (2008) för vodcasting, samt YouTube (2013) om de själva. Det som alla skriver de tre källorna har skrivit och som jag har fått en gemensam bild över, är att det är viktigt att planera sitt innehåll efter riktlinjer, möjlighet och målgrupp som finns för en distributionstjänst.
YouTube’s (2013) informations sidor om riktlinjer, avtal, tillåten användning och upphovsrätt tycker jag förklarar detta mer djupgående än vad Goyal (2012) och Christensen Lindberg m.fl. (2008) gör i sina artiklar om argumentet.

Det som YouTube (2013) nämner, och som jag har fått en stor insikt över, är att läsa avtal väldigt noga innan man publicerar material som nödvändigtvis inte bara är musikvideos. Om man ska göra en kort sammanfattning kring dessa källor från YouTube (2013) och gällande min insikt, så är det att man får tänka över hur utomstående kan uppfatta ditt innehåll/ material samt vad konsekvenserna kan bli.
Klart att det finns alltid någon som kanske blir upprörd över ditt material på något sätt, men så länge man inte strider mot avtal och allmänna riktlinjer eller lagar inom exempelvis ditt land eller distributionstjänsten där man väljer att publicera exempelvis sin musikvideo på, så verkar det vara lugnt och din musikvideo kan bli synlig för allmänheten.
Men för att vara på den säkra sidan kan det vara bra med juridisk rådgivning från en expert eller advokat inom ämnet, rekommenderar YouTube (2013, d).

Eftertanke med denna essä..
Det jag skulle ha velat fått mer kunskap om eller gå vidare med är hur man kan förbättra synligheten med sin musikvideo via en plattform som internet. Anledningen till att jag inte gjorde det till denna essä, var för att det var svårt att hitta källor som visade pålitlig information om bland annat vem skribenten var eller varför skribenten hade belägg för att kunna påstå att det faktiskt var det texten löd. Men detta kanske är ett bevis för att antingen att kriterierna, fakta och diverse exempel som jag har nämnt i essän, kanske visar att ”that’s the only way to make it!” via internet? Eller så kanske jag har haft för få söktermer när jag har velat hitta pålitlig fakta eller resonemang inom musikvideo-branschen?

En annan sak som var till stor nackdel var att de flesta källor bara berättade om hur man kan förbättra synligheten för en musikvideo i allmänhet bara via YouTube och inte via andra distributionstjänster. 
Men detta kanske framlägger ett bevis för att YouTube är den bästa tjänsten eller webbsidan att distribuera en musikvideo virtuellt via?

Varför det i så fall? 

Källförteckning
Britney Spears- Circus. (2008). [Video online]. http://www.youtube.com/watch?v=lVhJ_A8XUgc [2013-12-17]

Britney Spears- Work B**ch. (2013). [Video online]. http://www.youtube.com/watch?v=pt8VYOfr8To [2013-12-17]

Christensen Lindberg, Lars. Hurt, Robert. (2008). A Hands-on Guide to Video Podcasting- Research & Applications. [Elektronisk]. Tillgänglig:

DDB302-Kursblogg. (2013). Kursguide. Digitala Distributionsformer-DDB302. [Blogg]. Tillgänglig: http://media.hv.se/kurser/ddb/info/guide/ [2013-12-19]

Dictionary. (2013). Music video [Elektronisk]. Tillgänglig:

Disney. (2014). Disney Channel. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.disney.se/disney-channel/ [2014-01-11]

Goyal, Sumit. (2012). Blog and Blogging. [Elektronisk] Journal of Science, vol 1:1, p. 1-2. Tillgänglig: Google Scholar [2013-11-27]

iMusician Digital. (2013). a. What we do-Digital Music Distribution. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.imusiciandigital.com/en/what-we-do/digital-music-distribution/ [2013-12-18]

iMusician Digital. (2013). b. What makes a music video go viral? [Elektronisk] Tillgänglig:

Lady Gaga- Telephone ft. Beyoncé. (2010). [Video online]. http://www.youtube.com/watch?v=EVBsypHzF3U [2013-12-17]

McCatty, Natalie (2013). Learn to Write Blog Headlines Search Engines Love: Five Tips, SiteProNews. [Blogg] 19 november. Tillgänglig: http://www.sitepronews.com/2013/11/19/learn-write-blog-headlines-search-engines-love-five-tips/. [2013-12-10].

Miley Cyrus-We Can’t Stop. (2013). [Video online]. https://www.youtube.com/watch?v=LrUvu1mlWco  [2014-01-11]

Moore, James (2013). 17 Ways To Self-Promote And Distribute Your Music Video (If You Must). [Elektronisk] ThinkLikeALabel.com. 28 mars. Tillgänglig: http://www.thinklikealabel.com/17-ways-to-self-promote-and-distribute-your-music-video-if-you-must/ [2013-12-18]

Railton, Diane & Watson, Paul. (2011). Music video and the politics of representation. [Elektronisk] Edinburgh: Edinburgh University Press. Tillgänglig: Google Scholar [2013-11-19]

Robertsson R, Mark (2007). What Is A Vodcast or Video Podcast?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.reelseo.com/what-is-a-vodcast-or-video-podcast/ [2013-11-27]

Shuker, Roy. (2012). Understanding popular music culture. Routledge.[Elektronisk] Baskerville: Taylor & Francis eBooks: Tillgänglig: Google Scholar [2013-11-19].

The Free Dictionary (2009) Music video [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.thefreedictionary.com/music+video [2013-12-17]

Wikipedia. (2013,). a. Kommersiell. [Elektronisk]. Uppdaterad: 17 oktober. Tillgänglig: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kommersiell&oldid=24118018 [2013-12-17]

Wikipedia. (2013). b. Gangnam Style. [Elektronisk]. Uppdaterad: 5 december. Tillgänglig:

Wikipedia. (2014). a. Miley Cyrus . [Elektronisk]. Uppdaterad: 6 januari. Tillgänglig:

Wikipedia. (2014). b. We Can’t Stop. [Elektronisk]. Uppdaterad: 11 januari. Tillgänglig:

YouTube (2013). a. About YouTube.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.youtube.com/yt/about/ [2013-12-03]

YouTube (2013) .b. Användningsvillkor för Tjänsten. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/t/terms [2013-12-08]

YouTube (2013) .c. Riktlinjer för YouTube Mötesplats. [Elektronisk]. Tillgänglig:

YouTube (2013) .d. Vad innebär tillåten användning (Fair Use)?. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/yt/copyright/sv/fair-use.html [2013-12-08]

YouTube (2013) .e. Vad är upphovsrätt?. [Elektronisk]. Tillgänglig:


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar